Del 1
Del 1
Lärandeobjekt:
Barnen ska få kunskap om att det finns olika färdmedel.
Barnen ska få lära sig att lösa och resonera om problem.
Barnen ska få lära sig att man kan skapa med återvunnet material.
Förberedelse: Kronk, återvinningsmaterial, bakgrund med rymdtema (projektor+tyger).
Inledning: Samla barnen och informera dem om arbetet med storyline. Presentera Kronk och läs upp början på berättelsen. Hur ska Kronk göra för att kunna fortsätta åka runt i rymden?
Genomförande: Vi ställer frågor till barnen om vad en farkost kan vara för något och vilka olika egenskaper de har.
Nyckelfrågor; Vilka egenskaper har de olika fordonen? Vad är en farkost? Vad behöver Kronks farkost ha för egenskaper? Behöver hans farkost ha hjul på eller behöver de ha vingar? Behöver det finnas en motor i farkosten? Vilket drivmedel behövs? Vad tankar ni era bilar med? Hur ska vi bygga den? Och vad ska vi bygga den av?
Barnen ska få möjlighet att måla och visa hur de tänker att den kan se ut. Tillsammans kommer vi överens om hur vi ska bygga.
Barnen kommer fram till att vi ska bygga raketen med hjälp av en pet-flaska. Först gjordes ett hål i flaskan där Kronk ska kunna sitta sen målades flaskan vit och röd. Kronk försvann ner i flaskan när vi testade om han fick plats och barnen upplevde att det var för vassa kanter runt hålet. Som lösning klippte vi av en gammal socka och limmade fast den i hålet så det blev som en stol. Vi ville att toppen skulle vara spetsig så vi formade en spets av återvunnet folie. Längst ner satte vi återvunna girlanger som skulle likna eld i botten av flaskan. Vi kom fram till att han behövde en ratt för att styra raketen så vi gjorde en av en grillpinne och klämmis lock. Sedan dekorera vi den med godispapper.
Avslutning: Vi spelar upp sagan från början och lägger till byggandet av raketen. Kronk testar raketen och barnen turas om att vara Kronk när den åker i raketen. Men vart ska Kronk åka med raketen nu?
Anpassningar: Vi använder tecken som stöd i kommunikationen och papper och penna för att barnen ska kunna rita deras tankar och idéer.
Litteraturkopplingar:
Det positivt att man använder återvunnet material. Det är bättre för barnens kreativitet då materialet inte har en förbestämd roll vilket gör att skapandet blir mer fritt (Björklund, 2020).
Axelsson (2014) menar att all ny konsumtion skadar miljön och slösar våra pengar på saker vi egentligen inte behöver. Det blir bättre för förskolans ekonomi och blir en synergieffekt både för den ekologiska och ekonomiska hållbarheten.
Återvinningsmaterial kan vara farligt, det kan innehålla gifter eller vara vasst. Leksaker är vanligtvis gjorda säkrare och giftfritt än vad produkter avsedda för vuxna är (Kemikalieinspektionen, 2022). Därav kan återvunnet material innehålla mer gifter och vara mindre säkra. Det kan få negativa hälsoeffekter och kommer i konflikt med den sociala hållbarheten. För att kunna använda materialet på ett säkert sätt behöver vi ta reda på vilket material som är säkert att använda (Björklund, 2020).
Referenser:
Axelsson, S. (2014). Dina värderingar förändras fortare än du tror. Vår tid är nu - tio hoppfulla perspektiv på klimatkrisen. Ordfront.
Björklund, S. (2020). Lärande för hållbar utveckling: i förskolan. (Andra upplagan). Studentlitteratur.
Kemikalieinspektionen. (2022). Kemikalier i hemmet och på fritiden – Leksaker. Hämtad 2023-01-05 från: https://www.kemi.se/kemikalier-i-vardagen/kemikalier-i-hemmet-och-pa-fritiden/leksaker#h-Leksakerarsakrareanandrasaker




Kommentarer
Skicka en kommentar